Dyslexiförlaget Fallerej Förlag

Hur länge räcker En Kvart Om Dagen - böckerna?

Varje bok räcker i 100 dagar.


Kan skolan köpa in En Kvart Om Dagen?

Ja, absolut.


Varför ska man läsa samma text flera gånger?

Den första texten kanske man ljudar sig igenom, den andra texten flyter bättre och den sista texten blir ofta helordsläst. I den första texten går ofta koncentrationen åt till själva läsningen, medan man i den sista oftast fokuserar på vad man läser och att förstå innebörden. Längre ord är ibland avdelade med bindestreck i den första texten, medan det är utskrivet i sin helhet i den sista.
Barn med läs- och skrivsvårigheter behöver träna betydligt mer än andra och varje ord måste läsas många gånger för att till slut fastna i ryggmärgen.


Varför är det olika storlek och stil på de tre texterna?

Vår värld är inte fylld av text i Comic sans 14 pt, även om många hade önskat det.
( det är det typsnitt och den storlek som dessa barn brukar föredra )
Det är bra träning med olika stilar och storlekar. Dessutom blir det lite roligare att läsa samma text flera gånger om de inte ser likadana ut.


Om man är lite äldre men ändå på en låg nivå i sin läsutveckling, kan man ändå använda En Kvart Om Dagen - böckerna?  Är de inte barnsliga?

En enkel text är just en enkel text och innehåller enkla korta ord. Vi har ansträngt oss för att texterna inte ska vara barnsliga. Det finns heller inga bilder som ofta ger en barnslig känsla.


Varför gör ni inte tunna häften istället för en tjock bok?

Tydligen är det i ropet just nu att alla böcker ska delas upp i tunna häften istället. Förmodligen är tanken att häftet ska kännas lättare att komma igenom och på så sätt mera genomförbart. Resultatet blir att man måste ha många häften istället. Vi tror inte på detta.
Om en förälder eller en specialpedagog satsar på barnet / eleven genom att skaffa En Kvart Om Dagen, så signalerar bokens tjocklek just att det är fråga om en satsning. Ett tunnt häfte är lättare att bara strunta i för att det känns jobbigt. Det är jämförbart med att köpa ett träningskort på ett gym. Har du köpt ett dyrt kort, så går du och tränar. Köper du träningstid per gång är det lättare att strunta i det.

 

Finns En Kvart Om Dagen - böckerna som kopieringsunderlag?

NEJ          Vi tror inte på lösblad och stenciler.


Vilka årskurser är En Kvart Om Dagen - böckerna riktade till?

De är inte riktade till årskurser alls.
Man börjar med den bok vars svårighetsgrad motsvarar hur långt man kommit i sin läsutveckling.
Texterna ska upplevas som enkla att börja med. Barnet / eleven ska känna att detta är något han / hon klarar av och att det inte innebär något större besvär.


Hur ska man kunna veta vilken bok som är bäst att börja med?

Testa exempeltexterna på barnet / eleven. Kom ihåg att det ska vara enkelt att börja med. Skulle man trots det vara osäker, tveka inte att kontakta oss, så kan vi säkert ordna ytterligare exempeltexter eller hjälpa till att svara på frågor.


Varför finns det inga bilder i En Kvart Om Dagen - böckerna?

Många barn har svårt att fokusera när det är för mycket ljud, bilder och rörelse omkring dem.
Överallt finns det bilder och färger. En del läroböcker är helt översållade och ger ett ganska rörigt intryck. Har man svårt med läs- och skriv, tror vi att det kan vara bra med ett material som är helt befriat från störade objekt.


Engelska som det låter-metoden är ju ingen vedertagen eller exakt metod, hur vet ni att den fungerar?

Nej, det är riktigt. Det är ingen exakt metod och kan heller inte vara, men vi har valt att se till målet snarare än vägen.

När den fonetiska skriften inte är något alternativ.

Ger stöd för minnet - hur låter det egentligen

En omedelbar känsla av "jag kan"


Vilken pedagogik bygger En Kvart Om Dagen - böckerna på ?

En Kvart Om Dagen är en metod, ingen pedagogik. Valet av ord och ljud i de olika svårighetsgraderna är gjort i samråd med specialpedagoger för att ge optimal träning. I övrigt är texterna tänkta att tilltala barn och ungdomar ur deras eget perspektiv. De är fristående och avslutade, de är varierade och består av allt ifrån dikter till filosofiska funderingar. Framförallt är böckerna tänkta att vara kompletta med text, skrivrader, avtal, diplom och anteckningsrutor.


Vad säger forskningen?

Pedagogiska metoder och hjälpmedel för yngre barn

Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt* (2006) finns det en rad viktiga generella faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi. Bland annat följande:

  • Det är viktigt att man ägnar mycket tid åt läs- och skrivinlärningen.
  • Det är viktigt att de specialpedagogiska insatserna sätts in tidigt för att eleven inte ska hinna drabbas av en negativ självbild eller fastna i användandet av verkningslösa strategier.
  • Det är viktigt att eleven får känna att han eller hon lyckas i sitt arbete "Jag kan!"
  • Läslusten är viktig för att eleven ska känna motivation att lära sig läsa.
  • Läraren måste för att bedöma var i sin läs- och skrivutveckling eleven befinner sig, uppmärksamma och förstå de strategier eleven använder för att klara sina uppgifter och därifrån hjälpa eleven vidare i sin utveckling.
  • Läraren måste också känna till och bemästra olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Det finns ingen universalmetod, alla barn lär sig bäst på olika sätt.
  • Det är viktigt att eleven får en-till-en-undervisning av sin lärare.
  • Det är viktigt att eleven får träna sina fonologiska förmågor.
  • Datorbaserat stöd till eleverna kan också vara till stor hjälp om det används rätt. Datorn får inte ersätta kommunikationen med läraren, programmet får inte heller var för svårt att hantera.
  • Det är viktigt med upprepad högläsning där eleven får läsa samma text flera gånger och känna att det går bättre och bättre, samtidigt som det blir tydligt för läraren vilka fel som blir kvar och alltså är de största stötestenarna för eleven.

*
Konsensusprojektet ger svenska läsforskares samlade mening om läs- och skrivsvårigheter, läs- och skrivinlärning och läs- och skrivinlärningspedagogik. Inom projektet arbetar forskare med bakgrund inom pedagogik, psykologi, medicin och språkvetenskap. Syftet är att bringa reda i var forskningen står i frågor kring dyslexi och övriga läs- och skrivsvårigheter, samt att skapa en så samstämmig syn i forskarvärlden som möjligt.